Då går vi in i vecka 29 idag. Två veckor kvar. På självaste julafton är jag precis 30 fullgångna veckor. Då är ytterligare en milstolpe avklarad och riskerna för komplikationer om grabbarna skulle födas minskar drastiskt. Ja så känner jag nu. Jag får sätta upp lite delmål, då det är väldigt tungt och jobbigt och det blir väl inte lättare precis. Nästa milstolpe är v 32. Vill inte klaga men jag kan inte låta bli. Jag känner mig allvarligt talat som ett helt hus. Magen är så stor så jag får liksom hjälpa till att lyfta den när jag ska upp ur sängen eller soffan.. Mina höfter gör ibland så ont så jag håller på att smälla av och sammandragningarna kommer allt oftare. Enligt min barnmorskas gamla sf mått så är det nu näst intill större än vad det var när Filip föddes. I Onsdags var jag iallafall på tillväxt ultraljud. Det kommer jag gå på nu varannan vecka tills de anländer. Allt såg väldigt bra ut. De växer precis som de ska och var nästintill lika stora. Väldigt skönt då det finns stora risker med att ha en och samma moderkaka.
Idag vill jag dela ut världens största ris till den idiot som igår stal min plånbok... Hur f*n kan man göra något sådant? Uch.. orkar inte ens tänka på det mer. Hallååååå jag är faktiskt graaaavid. Absolut inte ok..
Men det doftar iallafall underbart här hemma. Utav hyacinter. Kan inte få nog utav dessa blommor.. Tycker de luktar så gott. Sedan är det Fredag och det gör mig glad. Ser fram emot en skön helg med mycket vila..
Sköt om er
Måndag och inte långt kvar till julafton. Sonen längtar massor.. Funderar över hur mycket snö det ska komma.? Stackars mannen i familjen sliter med skottning och massa annat. Gravida frun önskar att hon kunde hjälpa till lite mer. Borde köpa en snö slunga.. Fast de är nog slutsålda för länge sedan. Ska försöka mig på att städa lite i köket iallafall. Ja en Måndag hos oss..
Bestämde mig i morses för att jag skulle göra en fotobok till Filip. Tänkte göra en sådan bok för varje år till honom. Satte mig klockan 9 i morses och nu... 4 1/2 tmma senare är fortfarande hans första bok inte klar. Phu vilket jobb det var. Men väldigt roligt att pyssla med. 
Jag tittar på den gamla damen som bär både broddar och käpp och funderar på om jag också kanske skall skaffa det. Känns som det skulle behövas i detta vädret... Jag trippar så försiktigt fram när jag är ute.. Känner mig som minst 80 år. Pust!! Har de senaste dagarna känt av mycket mer sammandragningar samt en molande värk i nedre magen och en enorm trötthet i ryggen. Vet att det var så jag kände det sista när jag väntade Filip. Men jag håller verkligen tummarna för att grabbarna i magen känner för att stanna där inne ett bra tag till så de kan växa till sig mycket mer. Jag kunde ju koppla av på ett helt annat sätt när jag väntade Filip. Hade jag varit igång lika mycket då som jag är nu så kanske jag känt av det mer. Men det är svårt att ta det lugnt när lilleman är hemma och mannen arbetar. Ja ja idag går jag iallafall in i vecka 28 och magen.. Ja den växer fortfarande som ni ser;) En viss skillnad på det övre och det undre kortet...... V 28 som sagt kan man bli större tro??
